Måste bara plita några rader om mitt stolta LIF. Torsdagskvällen tillbringades i Gislerinken för att se j18 kalvarna spöa skiten ur x7 småkatter. Det fick bli så men jag såg till att ha bra kräm i luren för det wapades friskt och sms service hade jag beställt av morsan.
Vi satt första perren, i Gislerinken menar jag då. Då var allt frid och fröjd. 2-1 till LIF då. Men sedan stod vi på rampen och följde GSK grabbarna. Då brakade helvetet lös. 2-4, 2-5. VA FAN!!! tänkte man. Först vid 2-1 så började polarna hetsa mig med att det stod 2-5. Och nu gjorde det det.
Elitserien morsning and good by. 14 år till nästa gång. Näst intill knäckt var man vid detta tillfälle. Tilläggas skall att x7 tagit ledningen mä. Men sen??? 3-5, 4-5, 5-5. Fatta att min revanch kom mer och mer efter att målen trillade in. Stod i luren att 5-5 kom 12 min in i tredje. Så jag tänkte hela tiden att nu jäklar måste pucken in bara. Gick fasen knappast konsentrera sig på livematchen ju.
Och där hade GSK vänt nu till 4-3. Rotsnubblarn väntade på 5-3 medans jag suktade på wapen. 5-3 kom och till sist 6-4. Och så medans GSK defillerade de sista minutrarna så exploderade jag 6-5 i LEKSAND!!!!! Vakna luren......sudden eller på tre poäng. Vakna luren. Det gjorde den. Det var på tre poäng och en och en halv kvar. Cafeterians text tv blev det blå text på och då vet ni ju som jag att det är klart.
Den sista perren hade jag velat se och höra. Då i synnerhet Greens mål. 48-16 i skott tyder väl på att det har legats på igen. Hårt jobb vänder turen med oss.
I morgon skall Löven läggas ner. Så är det bara!!!!
16 mars 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar