GSK hockeyn är slut och årsmötestiden har inletts. Det gör att det får bli en liten verksamhetsberättelse här över den gångna GSK säsongen.
GSK börjar seriespelet uppe i Skövde och får med sig en poäng hem. Efter det radas förlusterna upp ända tills Khk kommer på besök en fredag och våran första vinst för säsongen är ett faktum. Formen är kortvarig och nya förlustsviter radas upp. Laget är lite för tunt och man velar nog lite hur vi skall spela. Två spelare i Ericsson och Ageflod droppar från truppen. Lite mer än halva grundserien är nu avverkad då vi kommer till den numera välkända Taifmatchen som vi även den förlorar men spelet stabiliseras här. Lite fler Växjökillar spär på truppen vilket gör nytta och sista delen av serien är godkänd. Vi slutar dock näst sist i grundserien då det aldrig går att hämta upp tappet av poäng som skedde första halvan.
Flygar droppar av och Tobbe fyller på laget i juluppehållet och man är lite skeptisk till fortsättningsserien men vi kommer igång bra och poäng blir det direkt. Fitzpatrick fyller på truppen och vi vinner hans debutmatch. Efter den kommer vi ner till Olofström och tar spö med 11-1. Chocken är dock kortvarig. Vi vinner nämligen allt efter det och slutar endast en poäng från playoff till allsvenskan i år igen.
Själv så satte jag in sjukan väl i början av bägge serierna. Så illa att jag missade hela tre matcher i rad vilket inte hör till vanligheterna. I andra serien stannade det vid Kik borta. Men facit blev att man såg 28 av 37 omgångar på plats i alla fall.
Endast en buss ordnades och det var till sista omgången det i Ulricehamn. Vi var helt enkelt inte fler tidigare så att det var inte mycke lönt att dona med buss. Tråkigt men sant.
Roligaste resan. Bussresan. Det blev också den sista resan för säsongen.
Suraste resa. Hopplösheten lös igenom och här i detta läge trodde jag på tvåan nästa.
Goaste resa. Kontraktet i hamn.
Märkligaste resan. Övertalning och förhandling om medverkan. Plötsligt faller allt på plats trots förlust.
Säsongens WOW resa!!!. Hela resan! Och här fattade jag att vi hade en psykiskt bra målis. Spången svarade här för den individuellt svettigaste målvaktsinsats jag någonsin skådat live.
Bara att vänta in kommande säsong.
02 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar