Skogen idag. Min andra favoritplats efter ståplatsläktaren i Gislerinken. Två underbara platser. Två helt olika platser. Skogens lugn och avkoppling går ej av för hackor. Som idag. Att bara gå en runda och inte behöva arbeta. För om sanningen skall fram så är det till 90% av gångerna man är i skogen så är det bara arbete som gäller. Men som sagt idag blev det en rejäl runda innan vi hamnade vid trefoten för en kopp lut och skinkmacka och korv. Återhämtning minst sagt.
Gislerinken då? Det är ju som sagt motsatsen där hjärtinfarkten sällan är långt borta. Med den spänningen och drammatiken och rena sanna vrålglädjen som kan infinna sig där vill man ju aldrig vara utan. Ett gift minst sagt. En sak jag undrat är var folk som inte älskar ett lag hittar den glädjen man bara skriker ut när ens lag avgör en match.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar